Sammanfattning Zavgorodni, Nikolai (2008). Titel: Rock- och popmusik i undervisningen. En studie om betydelsen av musicerande på Gymnasiets estetiska program (Rock and pop music in music education. Investigating the importance of music creation in high school?s aesthetic program). Syfte med denna studie är att undersöka vilken betydelse musicerandet har i elevernas musikaliska utveckling.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på Gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på Gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på Gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

I läroplanen för gymnasiet, Gy 2011, ingår grundläggande repertoar som centralt innehåll för kurserna Instrument eller sång 1 och 2. Syftet med föreliggande studie är att utveckla kunskap om hur sångpedagoger på Gymnasiets estetiska program arbetar för att uppfylla styrdokumentens krav i dessa kurser. Studien utgår från sociokulturell lärandeteori, Hultbergs modell för musikaliskt lärande samt musikämnets utveckling ur historiskt och nutida perspektiv. Tidigare forskning visar att pop- och rockmusik idag dominerar grundskolans och gymnasiets musikundervisning. Snarare än att följa styrdokumentens intentioner utgår lärare och elever från sig själva när de väljer repertoar ? de är ?sin egen läroplan? och ?levande läromedel?.

I denna studie undersöks danslärares och danspedagogers uppfattning avSimonsontekniken och hur den kan användas i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program för att öka måluppfyllelsen gällande målen inom anatomi, kroppens funktion och den egna kroppens funktion enligt Gy11. Studien är en intervjustudie där gymnasielärare och pedagoger med erfarenhet av Simonsontekniken intervjuades.Resultatet visar att anatomi, och hur de förhåller sig till anatomi, är en viktig aspekt i deras dansundervisning. Ett framgångsrikt sätt att förstå anatomi är att integrera det i dansen istället för att endast behandla det teoretiskt. Det är även viktigt att skapa medvetenhet och förståelse kring varje individs kroppsliga förutsättningar..

Syftet med denna undersökning var att beskriva och få en fördjupad förståelse i hur musikundervisning i klass på gymnasiets musikestetiska program kan bidra till ett ökat självförtroende och dess betydelse för lärandet hos den enskilde eleven. Frågeställningarna har främst fokuserat på begreppet självförtroende, hur det ses på av olika lärare samt hur de förhåller sig till detta i sin undervisning. Vidare ville vi undersöka huruvida ett negativt självförtroende påverkar elevens prestationer inom klassundervisningssammanhang på gymnasiets musikestetiska program samt om det finns verktyg som lärarna använder sig av för att öka elevernas självförtroende. Studien genomfördes i form av fyra stycken kvalitativa intervjuer med verksamma musiklärare inom gymnasiets musikestetiska program. Vi har bland annat kommit fram till att de intervjuade inte känner till någon specifik forskningsteoretiskt förankrad metodik, men har dock alla utvecklat egna sätt för att bibehålla eller stärka sina elevers självförtroende inom klassundervisning i musik..

Hallin, Dan (2009) Elevens val. En studie av elevers intresse och motiv för valet av gymnasiets Elprogram. (The pupil?s choice. A study of students? interest and motivation for the selection of the electrical program at the upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp.

Utifrån intresset för estetiska lärprocesser och hur det påverkar elevers lärande i ämnesintegrationhar jag gjort en undersökning i årskurs ett på Gymnasiets estetiska program om elevers lärandegenom estetiska lärprocesser i ämnesintegration. Syftet är att tydliggöra vad den estetiskalärprocessens bidrar med vid ämnesintegrering. De frågeställningar jag utgått ifrån är ?På vilketsätt kan estetiska lärprocesser bidra till lärandet i ämnesintegration i projektform? Hur ser estetiskalärprocesser ut vid ämnesintegration med engelska och svenska? Hur kan man genomämnesintegration med Estetisk kommunikation 1 bredda förståelsen för innehållet i både denkursen och andra kurser??. Ramen för undersökningen är ett projekt som löper under sju veckordär kurserna Estetisk kommunikation, Engelska 5 och Svenska 1 integreras.

I den här uppsatsen undersöker jag musikelever på Gymnasiets estetiska program i Västerås, och vilken effekt undervisningen har på deras musikpreferenser. Resultaten baseras på två enkäter, en till elever och en till lärare. Undersökningen visar att eleverna till största delen är positiva till den musik de möter i skolan, men bara en mindre del av dem lyssnar på den musiken privat..

Syftet med vår kvalitativa undersökning är att kartlägga estetiska uttrycksformer i undervisningssammanhang. Vi formulerade följande problemställningar; hur definierar verksamma pedagoger begreppet estetiska uttrycksformer, hur använder verksamma pedagoger estetiska uttrycksformer i sin undervisning samt hur uppmärksammar verksamma pedagoger de estetiska lärprocesserna? Genom våra semistrukturerade intervjuer fann vi att begreppet estetiska uttrycksformer definieras som praktiska moment där motorik och sinne samspelar. Vi fann även att fritidspedagogerna lägger vikt vid elevernas sociala utveckling medan lärarna fokuserar på kunskapsutvecklingen hos eleverna. En gemensam uppfattning hos de verksamma pedagogerna är att de estetiska uttrycksformerna fördelaktigt kan användas för att främja de olika lärstilarna..

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på Gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares syn på gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning på Gymnasiets estetiska program. Vi använde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lärare från fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lärarna till största delen var positivt inställda till gehörsbaserad undervisning.

I den här undersökningen har jag belyst hur elever som går sitt första år på gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen på högstadiet. Målet har varit att belysa teknikämnets relevans för tekniska studier på gymnasiet, dess inverkan på teknikintresset samt påverkan på valet av tekniskt program på gymnasiet. Andra frågor som jag har belyst är om eleverna i första hand väljer program eller skola, och hur viktig inriktningen på tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger på intervjuer med fem elever som går första året på gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av den narrativa analysmetoden inom berättelseforskningen, och resultatet består av fem berättelser som skapats utifrån intervjuerna.

Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi.